Jag vet inte om det vilar en förbannelse över oss, men jag är ganska så säker. Den som har läst bloggen tidigare kanske känner igen att vi inte alltid har haft sån stor tur när det gäller bilar. Kort fakta: Sen vi flyttade hit så har vi pajat växellådan på en bil, när vi körde fast i snöstorm, samtidigt hade vi en bil med trasiga bromsar stående, samtidigt hade jag lånat farmors bil som vägrade starta, som fortfarande är stående, obesiktigad och halvtrasig. Jag köpte en egen bil, min lilla pärla, som jag hann ha i någon månad innan vi krockad och bilen var tvungen att skrotas. Petter fixade till bromsarna på Jettan, köpte en ny bil åt sig själv, billivet var bra igen. Tills för någon vecka sedan, då det började lukta illa om Jettan (Petters bil, som jag kör med alltså "min" bil) Det luktade som när man svettsar, om ni är bekant med lukten. Äsch, sa Petter, ingen fara. Tills vi insåg att bromsarna ligger på, så när man kör går bilen jättetungt, och det blir så varmt om fälgarna så att det glödde om dem när jag hade kört till jobbet i lördags - ganska allvarligt. Då fick jag låna Petters bil. Och när jag kör hem så märker jag att den skakar ganska mycket, och det drar åt höger. Jaja, tänkte jag. Senare den kvällen ska vi till Petters mamma på middag, vi sätter oss i bilen, och det knorrar till på en konstigt sätt, men vi kör ut från parkeringen och hela bilen skakar. Vi svänger av vägen och kollar till däcket... Som inte fanns kvar på fälgen. Däcket har lossnat och vi kör på fälgen - farligt, och speciellt om det hade hänt i fart. Kort fakta, ja. Haha. Petter skulle fixa min bil idag, och vi håller tummarna, men hans bil är stående. Jag är less på bilar, och speciellt när jag varit ledig i två dagar och hade kunnat börja julklappshandla eller hälsar på mormor eller någonting, men icket. Jag har varit fast här. Men nu så, nu är mamma på väg hit, så ska vi åka till Storheden. Komma ut lite, och jag behöver dessutom en ny bh. Tack för att jag har en mamma med bil i samma stad.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar