Tänkte ägna detta inlägg till en av de viktigaste "sakerna" i mitt liv; Min katt.
Amina är en norsk skogskatt, hon är 11 år gammal. Hon hittades utomhus, hennes svans var så sargad att det inte fanns någon päls kvar på den, hon var i så dåligt skick att hon knappt kunde gå.
Jag hittade henne via Katt i norr, en ideell förening i Luleå som tar in hemlösa katter, ger dem ett tillfälligt hem tills någon vill adoptera den. De gör även efterlysningar från privat personer om försvunna katter, de söker ägare till katter de hittat och försöker återförena dem med sina ägare. Om det inte finns någon ägare, eller som inte vill ha katten så läggs den ut för adoption.
Amina var så fin på bilden i annonsen och hon lät som världens mysdjur som behövde en massa kärlek, och jag var ensam just då och behövde någon i mitt liv. Hon var den rätta. Kontaktade Katt i norr, och mailade rätt mycket med dem, bestämde träff med tjejen som hon bodde hos. När vi kom in (hade med min mamma) så låg Amina och sov på sängen, jag sa hej åt henne och hon kom springandes mot mig direkt. Asså, kärlek vid första ögonkastet! Jag tog med henne hem den dagen, och det gick rätt fort för henne att få ny päls på svansen och lägga på sig vikt, jag tog det som ett tecken på att hon trivdes.
Hon har varit sjukt viktig, kommit och lagt sig i min famn eller på mig när jag legat med ångest, och när hon vill bli klappad på så gör hon "vacker tass" och slår lite lätt med tassen på en. Hon väcker mig på mornarna. Hon har en del roliga saker för sig; hon kommer oftast och hälsar vid dörren när jag eller nån annan kommer hem. Hon älskar att vara i centrum, inte alls skygg, tex när jag fyllde år så var det smockat med folk här och hon tog varje chans hon fick att hoppa upp på en stol i köket för att vara med, eller bredde ut sig i soffan för att bli klappad på. Hon är en väldigt pratglad kisse, piper och jamar när hon vill nått. Hon pussas, slickar på händer, tvättar mitt hår osv. Hon vet exakt hur hon ska väcka mig, genom att göra saker hon inte få; Hoppa på mig i sängen, klättrar på möbler i sovrummet eller tuggar lite på nån blomma, bara för att jävlas, haha.
Hon älskar mat! Hon springer och jamar när det är dags för mat, hon tigger mat från oss. Det är jättesvårt att äta popcorn hemma för hon är helt tokig i det! Jättekonstigt men hon ger sig på skålen och slår ut popcorn ur den och vräker i sig. Pizza är svårt att äta hemma, hon ger sig inte förrän hon får smaka. Rostad lök, hon gillar pyttipanna, beasås, kycklig, vanlig majs och hon åt pesto här för ett tag sen! Är van från mammas nyfikna hund att alltid låta Lovis lukta på allt och se vad det är man gör, Amina sitter ofta vid köksbordet och tittar på en, och då låter jag alltid henne lukta, vad det än är man håller på med. Hon hatar lukten av tandkräm och gör världens gulligaste min då, men ändå vill hon lukta, haha.
Att adoptera en katt är en jättefin gest, att ge den stackars kraken som kan ha haft en tufft liv en ny chans och massa kärlek. Jag betalade 650kr, då är hon vaccinerad och kastrerad, hon är även chipmärkt. Nu tror jag priset ligger på en hundring till just för att organisationen ska kunna gå runt. Så funderar du på en katt så kolla upp möjligheterna att adoptera. Det blev bland det bästa som hänt mig.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar