du bråkade med fel jävla feminist.

Alltså åh, världen. Dumma jävla värld. Nu ska jag skriva långt och irriterat. Läs eller skit i det. 

Jag älskar män. Älskar att många av dem har ett väldigt enkelt sätt, som till skillnad från mitt eget mer komplicerade gör att de kan leva och njuta bättre än jag kan. De killarna jag känner är mer spontana vilket är en egenskap jag uppskattar. Den här "nu sätter vi oss i bilen och drar"-spontaniteten, eller "skit samma att det är onsdag, nu drar vi och dricker öl". Jag älskar att många av dem är modigare än mig. Har alltid velat lära mig åka skateboard, men jag är för rädd för att slå mig, men inte mina killpolare. Och det är häftigt. Jag älskar skägg. Nu har jag klargjort det, så vänd ingenting i nedre delen av texten till att jag inte tycker om karlar. 

SHFdhg%/)/%)#%/!!!!!! Min ilska i skrift. Sexism, har ni hört det ordet? När jag jobbade på restaurang fick jag slita dubbelt så hårt som grabbarna för att ens få hälften av den berömmen eller hälften av kritiken som de fick/aldrig fick. Jag upplevde en Lilla gumman-attityd bland äldre manliga gäster som tyckte de var sött med en tjej i ett kök. 
Under alla mina år i skolan har jag varit rätt tyst, inte tagit plats men om jag har gjort liv på lektioner, argumenterat, diskuterat eller skrattat (opassande) har lärare varit ganska snabba med att tillrättavisa mig. Men jag har haft killar i mina klasser som levt jävel så pass mycket att vi inte ens kunnat få en undervisning, men aldrig har någon tagit itu med detta, vilket har följs av ett "men det är ju bara så killar är". 
När jag går på krogen anses jag direkt vara ett stycke på köttmarknaden, och har på sant blivit fasthållen och förnedrad av en kille då jag berättade att jag inte var intresserad, för det var inte rätt svar enligt honom. 
Jag blev till och med utsatt för rent kvinnohat hos min jobbcoach, där en detagare tyckte det var helt okej att kalla tjejer hora, och utröck sig väldigt fint om att han tjej minsann fick sköta hemma för han "hade den större piskan".

Det här är en värld många av oss kan känna igen oss i, att vi som är tjejer inte känner att vi har rätten till lika mycket plats som killarna, att vi måste ha faktaboken med oss för att någon ska ens lyssna och tro att de vi säger är sant, att vi kanske inte alltid får den respekt vi känner oss värda av andra människor, i många fall män. Och när jag nu läser att Lisa Rydje polisanmälde låten "Vare värt de" av Näääk&Nimo, så förstår jag varför. Det är inte bara en jävligt kränkande låt, som dessutom ger unga killar och tjejer bilden om att kalla varandra för hora/hoe är ok. Deras idol gör ju det. Det är ok att säga att man ska döda nån, deras förebild gör ju det.

Artisternas gensvar på anmälan som nu dragits tillbaka, är att be om ursäkt för om någon uppfattat den som kränkande och dessutom dra tillbaka den från Spotify/Itunes. En del av folkets reaktion är denna;
"Det är ju precis det här som är problemet med kvinnor. Enkelt vilseledda våp som tror att dom för "den goda kampen" men som egentligen bara förstör för alla andra. Finns oftast inget konsekvenstänk alls med dom där. Kritiskt tänkande lyser ofta med sin frånvaro."

Ett våp? Är jag ens en människa? NEJ!!! Jag är ju inte det. Jag är enligt denna människa och många därtill som instämmer på detta; en hjärndöd kropp som särar på benen. Jag förstör visst för alla?! Jävla idiot. När man vill förnedra en man, vad gör man då? Jo, man refererar till honom som en tjej med fraser; "du kör som en kärring" osv. Hela jävla tiden kör man ner på kvinnor och det kvinnliga könet. Och det tycker jag inte är okej. Jag för fan en jävla människa, en tänkande, utbildad människa som garanterat har mer konsekenstänkande är den lilla lilla människan som ville uttala sig såhär. 

Jag kan gnälla på patriakatet just för att jag bakrgrund till detta. Jag vet vad jag tycker. Det är inte som att jag står och snacka om varför man ska använda margarin istället för smör och inte har något att backa upp min åsikt med. Jag vet mycket jävla väl vad detta innefattar och hur det tyr sig i skolan, på arbetslivet, på krogen, på internet. Mannen i Sverige alltid haft en ledande roll. Automatiskt privilligerad på ett eller annat sätt. Just för att man är vit man. Och det är väl jävligt kul för dem, men använd detta på rätt sätt istället för att racka ner tjejer i ännu ett ämne som man inte har bakgrunden att uttala sig i, ändå gör det. Om nån skrev den här låten om din lillasyster? Om nån körde ner handen i byxan på din flickvän på krogen även fast hon sagt nej? Om din mamma fick möta "lilla gumman"-attityden på jobbet? Är det ändå befogat då?

Det finns blåsta brudar där ute, jupp. Det finns dem som inte kan skilja på ut och in, helt klart. Lika många idioter till män går omkring på gatorna. Det som skiljer är att det flesta inte ser något fel i att Näääk kallar en tjej för hora, upprepade gånger. Medan det knappas skulle vara speciellt uppskattat om jag skrev en låt om rövhålen jag varit tillsammans med, den där killen som behövde knark som en kukförlängare, eller han som var otrogen två gånger, denna uppmärksamhets-kåta idioten som grät ut sin kärlek men som inte alls var män nog att stå för den. Är det någon som vill höra mig sjunga om vilka svin dessa killar var på radio sådär vid 16-17-tiden påväg hem från jobbet? När jag sjunger fula ord? Folk skulle nog flippa, men så länge det är en man som gör det är det inget att höja på ögonbrynet för?

Jag blir bara jävligt less. Jag tror inte att jag kan förändra på allt eller att vi kommer ha utrotat kvinnohatet inom kort, men jag tänker fan inte vara tyst och se det pågå. Jag tänker tillrättavisa varenda kille som försöker göra mig mindre pga mitt kön, jag tänker skrika högt åt varenda idiot som tror att min kropp är ett gratis nöje, jag tänker säga ifrån varenda gång det antas att jag kan saker om hushåll och matlagning då det är min plats i världen. Jag tänker aldrig lägg mig platt förrän jag anses vara lika mycket människa som en man, och innan jag kan gå överallt och få samma jävla respekt som en man. Punkt jävla slut.